terezaaa

Idag var jag och Ida ute och tittade på lägenheter. Vi hittade en på State St. som lockar jätte mycket! Eget rum är aldrig fel. Problemet med denna lägenhet är att köket är jätte fult. Sa jag någonting om detta? Ja, gud ja! Jag tror Ida är så jävla trött på mitt tjat om att "Om jag allt inte får måla om eller trixa i köket så kommer jag inte flytta in" så att hon inte ens orkar prata om det längre. Det var något av den fulaste ljusblåa färgen. Och ni vet när en färg bara skär in i ens ögon och nästan gör en blind? Lite så kändes det, vi kallar det numera chock blå!

- Chockerande och bländande på samma gång!

Back to the topic liksom.. Jag och Ida var och köpte kaffe på Starbucks. Och då tänker ni; Jaha, och finns ju en överallt på State St? Man ba men mjaa, men denna var den vi brukade gå till när vi bodde här för 4 år seda. Sen trippade vi runt och gick förbi valerio street, där vi en gång i tiden bodde. Vi tänkte gå in och kika på de efterblivna EF studenterna men blev ytterst upprörda när vi insåg att det var en håla full med burritos? Man ba VAD hände med våra studentlägenheter? Vart bor nu eleverna? Dags att undersöka kände man ju lite. Vi traskade dessutom in i vår gamla skola och blev upprörda igen när vi insåg att inte en enda liten kotte kände igen oss liksom. Inte ens min gamla lärare som tvingade oss styrke träna med två vatten flaskor. Lite segt kändes det. Men samtidigt så kunde vi se alla människor som gick på skolan och jag kunde känna igen mig själv. Allt var nytt och läskigt men samtidigt så himla kul!